Idag blev min ungdomskärlek och nära vän begravd. Det var nog den värsta begravning jag varit med om i hela mitt liv. Inte för att jag varit på så många men detta var en av dom hemskaste jag varit på förutom min mammas. Nåja nu har jag sett med mina egna ögon ...HAN ÄR BORTA....Men jag vill dock ej vill tro på det men hans namn och födelse år och döds år stod på kistan så ....det måste bara vara han...Tårarna rullar ner på min kind även nu när jag skriver...ska dom aldrig ta slut.....Tänker så på hans två barn och hans familj...Undra hur dom har det......Nåja jag får försöka att ta mig i kragen för det är ju marknad i morron och det vill jag ej missa ...tror ej att min vän ville att någon av oss alla hans vänner skulle missa det......Så nu tror jag att jag går och hjälper gubben med att skruva upp våra nya golv lampor vi köpte innan idag så jag kan komma in i duschen någon gång :-)
Poss och kjam alla
